galeth

väldigt dålig update idag, men jag har inte så mycket på hjärtat. behöver fokusera. mycket att tänka på. när dagen är avklarad imorgon börjar mitt liv riktigt igen. då kan jag äntligen slappna av. just wish me luck!

med kärlek
H

jag fick panik över att jag tappat bort min kalender och tänkte att hur fan ska det här fungera? stressade upp mig över det. men jag lyfte på lite saker på mitt rum som för övrigt är en mess, och hittade min söta lilla silvriga kalender från mayland. har setat en och en halv timme nu för att försöka pussla ihop allting. men jag vet inte hur allting ska hinnas med. nu har jag istället panik över att jag inte har en enda lucka och att det är så mycket som krockar. borde kanske aldrig hittat den där kalendern.

åh, idag är det mycket. jag vill bara att min mamma ska komma hem. NU! jag vet att du läser mamma, om det finns möjlighet kan du väl komma hem .. eller ringa åtminstone. och du ska veta att det nästan är minus grader här hemma.

jag ser i kors, och den där tvättiden imorgon kan ta sig någonstans. sju på morgonen.. yes.
H

rickard, min högra hand, min personliga assistent.

jag är verkligen en pessimist. fungerar det inte exakt som jag vill att det ska göra i min vardag rasar allt till botten och hela dagen är förstörd. det kan vara småsaker som att inte tändaren fungerar på första trycket, eller att inte hissen fungerar när jag kommer till skolan, eller att jag svettas lite när jag kommer in från kylan. det är sådana onödiga saker att haka och stressa upp sig över. men det är något jag alltid gör. när någonting inte går enligt min planering, drar jag långa haranger om hur livet suger, om hur allt går fel, att ingenting går att lösa. men det gör det! på en sekund kan ett problem vara löst. bara man sätter sig ner, andas och går ingenom precis vad som hänt. det kan vara att hårtorken inte finns på plats på morgonen. jag sätter mig ner och börjar gråta. men.. det jag kunde ha gjort. var att andas, och tänka att okej, jag har ingen hårtork så jag sätter bara upp håret i en knut och så får det vara med det. men, där ligger problemet. jag kan inte göra det. jag går runt och är stressad dag ut och dag inför saker jag absolut inte behöver vara stressad och bitter över.

på allt det här.. har jag sådana otroliga humörsväningar, det kan gå från att allt verkligen är på topp till att allt verkligen absolut inte fungerar eller är bra. personer i min omgivning får dagligen stå ut med dessa utbrott, mina långa haranger om hur stressad jag är och hur synd det är om mig. alltså, det krävs verkligen skärpning nu! jag tycker synd om mina medmänniskor men mest synd är det om faktiskt om mig..

jag behöver en personligassistent.
tackar och bockar
H

jag läste precis en krönika om angelägenhet, det stämmer så bra in på en vän till mig, mich själv också..

jag träffade en kille på en fest förra helgen, jag längtar efter honom. jag längtar efter hans närhet och hans ömhet. hur kan man längta efter en människa man träffat en gång, och som man knappt minns utseendet på.. jag har en suddig bild av honom som blond, brunögd.. mer? det minns jag inte. men jag längtar efter honom. och jag ser oss två tillsammans i en lägenhet på östermalm, vi har inrett lägenheten mordent, tidlös men med vackra och genomtänkta detaljer. vi lagar en underbart god pizza med recept från en vän som är utbildad kock i Italien. vi har perfekta och fina tillställningar på helgerna där vi bjuder hem vännerna på middagar, vinkvällar och cocktailpartyn, vi klär oss snyggt varje dag och sover i lakan från egypten. han är utbildad massör och masserar mig till söms varje kväll när vi inte har vilt, hett och romantiskt sex.. och när vi har sex, använder han sig ofta av massage i förspelet. han håller mig stolt i handen när vi går på stan, och älskar att se mig osminkad, pussar mig inför hans kompisar och använder ord som älskling, honey, gumman, baby, snuttan och skruttan.. trots att hans kompisar retar honom för det. vi lever ett lyckligt liv tillsammans.

och jag ser oss framför mig.. hur vi ska träffas för en andra dejt. vi ska hälsa på varandra och innan han hinner öppna munnen har jag hunnit tänka mig ett eventuellt liv tillsammans med honom och redan smakat på mitt förnamn till hans efternamn.

det är skrämmande men så himla träffsäkert!
det är okej att vara angelägen, men det något man absolut inte får visa.. då blir man lämnad direkt och hinner inte ens få en klar bild av den där blonda.. brunögda (kanske blåögda) killen.

jag har haft en bra dag,
tackar och bockar
H

(det som skrivs är inte sant. men bara för att skriva exempelvis hur det kan vara)

ems och mirris har lämnat mig efter en jätte mysig tjejkväll, där allt en tjejkväll ska innehålla innehöll. (hur blev den där meningen?)

jag är alldeles tom, har ingenting att skriva om, ingen inspiration överhuvudtaget.

så jag ska bara fortsätta lyssna på bra musik, just nu spelas underbara norah jones, sen ska jag släcka ner i lägenheten, öppna balkongdörren lite och somna in till norahs ljuva stämma.

varm kärlek
H


världens bästa fredrik!

måste bara  ta det innan jag hoppar i badet. jag pratade nyss med frida och berättade det tunga sveket från en helt underbar vän.. som inte längre är lika underbar i mina ögon. jag kanske överdriver, men det känns som att ett syskon som man står väldigt väldigt nära sagt upp bekantskapen med mig! jag hatar svek, and I'm so sick of it. så efter pratet med pennan tidigare, och med frida nyss inser jag att jag faktiskt kan bygga upp förtroenden igen, och att jag har vänner som finns där och ställer upp för mig. jag behöver inte de vänner som svikit mig! jag ska inte hänga upp mig på detta, utan ska fokusera på skolan som jag tänkt, fika och umgås med både mina gamla och nya vänner! festa och leva livet på helgerna. trycka in bartender jobbet ibland, för jag älskar det. jag ska ta hand om mig själv och bara göra saker jag mår bra av! klart jag fixar det här.

jag är faktiskt glad ändå!
nu är det fokus som gäller, fokus på att vara välmående.
låter inte det bra?
H

nyårsafton, tolvslaget med pinglan!<3

17-årig flicka död i våldsam krasch

läs mer på http://www.dt.se/nyheter/sater/article341683.ece

rest in peace (f)
H

det där med att starta en gemensam blogg.. vore kanske inte så dumt ändå. jag återkommer. nu ska jag återgå till min säng, vi som hade funnit varandra så väl när jag kom på det och var tvungen att springa upp och nämna det. annars är det bortglömt imorgon. jag ska fila på idén, sen återkommer jag för mer detaljer baby.
H

hörrni, jag har tänkt på en sak.. hela tiden när man träffar människor som man inte sett på länge, eller som man aldrig träffat förut eller bara ett vanligt samtal med en god vän då ställer man ofta frågan: " vad har du tänkt att göra senare i livet?" "vad ska du göra efter skolan?". det är jätte intressant och veta, det kan jag inte säga något annat om. men när man ställer den frågan förväntas man svara " oh, jag ska ut och resa. jag vill komma bort ett tag. jag vill upptäcka nya platser och träffa nya människor. skaffa livserfarenheter. möta andra kulturer osv ..  " eller så är svaret "jag vet inte". om svaret är det sistnämnda då blir det nästan hysteri, "åh nej vet du inte?" "du har bara ett år kvar på gymnasiet, det är ju bra att veta vad man vill " varför kan vi inte bara leva i nuet? ta varje dag som den kommer? känna att just precis nu tänker jag njuta till fullo av den här studen. men vi lever i ett sådant stressigt samhälle att det är inte många människor som verkligen bara kan koppla av utan att tänka på jobb, skola, pengar och framtid. jag avundas de människor som kan sätta sig ner, och har de bestämt sig för att nu ska jag bara koppla av, så gör dom det! de har bestämt sig för att de ska äta den här goda middagen, avnjuta mitt glas vin och vara nöjd med det jag har. min familj, mina vänner, mitt arbete, mitt hem, mitt land, min tillvaro helt enkelt. man måste inte hela tiden tänka på vad som ska hända sen. våga lev i nuet!

om man tog vara på alla fantastiska och sköna stunder i livet, så skulle alla må mycket bättre!

innan jag sliter mig från datorn måste jag predika lite..

jag vet egentligen inte vad jag vill ha sagt, och jag vet inte vart jag ska börja men jag försöker på något sätt att få fram det jag vill ändå.

jag utger mig själv för att vara en riktig känslokall bitch, men de som känner mig vet att jag inte är det, jag är väldigt känslig. okej, jag vet att jag kan vara väldigt elak när jag vill, väldigt känslokall också, och en bitch men oftast och egentligen är jag en väldigt känslig, ömtålig, och omtänksam person. svek och lögner är det absolut värsta jag vet, jag vet ingenting som jag själv tycker är värre. känslan av att bli sviken av en nära vän är hemsk, jag kan inte ens beskriva hur jag själv känner. när man har öppnat sig, berättat hela sitt liv för en människa och verkligen byggt upp ett förtroende som känns obrytbart och betydelsefullt. när personen ifråga sviker det, bryter ett löfte rasar allt för mig.

jag har tänkt en stund och kommit fram till att jag verklien litade på dig. det finns människor jag litar mer eller mindre på såklart. men av mina vänner var du den jag litade mest på. du vet mer om mig än någon annan, du vet exakt allting om mitt liv och allting om mig. jag har alltid varit ärlig mot dig, hjälpt dig och ställt upp. jag har trott att du alltid har varit ärlig mot mig med. du har alltid ställt upp för mig, du har alltid funnits där och det har betytt oerhört för mig. men du har ju inte alltid varit ärlig, det gör mig så ledsen. 
jag tänker tillbaka på hur det var förut. när vi pratade i timmar om allt och inget, när vi kunde skratta och ha roligt med varandra, när det inte var bråk och inte var några svek. jag saknar det och jag saknar dig. men det kommer nog aldrig bli så igen.. det känns tomt och meningslöst. det gör ont.


långt, känsligt och ganska privat inlägg men det är väl det bloggar är tillför när man inte har någon annan att prata med.

så nu känns det lite bättre!
nu ska  jag åka till pappa.
puss
H

just ja höll på att glömma bort var det var jag egentligen tänkte skriva om från hela början.. hela dagen igår och hela dagen idag har jag känt ett sug efter att börja skolan igen. jag tror det beror på att jag har varit borta från skolan och studierna så länge. grejen är den att egentligen älskar jag att studera, lära mig nya saker, läsa och skriva. det är bland det bästa som finns. men ibland blir det en mess av alltihopa och man blir trött. men jag har ett sug nu efter att börja studera igen, ser fram emot att börja om gymnasie på nytt. jag ska ta vara på de här åren nu, lägga manken till och plugga så att jag får de betygen jag vill ha! det kommer bli grymt. jag ska bli en social party plugghäst, trendigt att kombinera festerna och nördlaterna. feels good!