galeth

jag är verkligen en pessimist. fungerar det inte exakt som jag vill att det ska göra i min vardag rasar allt till botten och hela dagen är förstörd. det kan vara småsaker som att inte tändaren fungerar på första trycket, eller att inte hissen fungerar när jag kommer till skolan, eller att jag svettas lite när jag kommer in från kylan. det är sådana onödiga saker att haka och stressa upp sig över. men det är något jag alltid gör. när någonting inte går enligt min planering, drar jag långa haranger om hur livet suger, om hur allt går fel, att ingenting går att lösa. men det gör det! på en sekund kan ett problem vara löst. bara man sätter sig ner, andas och går ingenom precis vad som hänt. det kan vara att hårtorken inte finns på plats på morgonen. jag sätter mig ner och börjar gråta. men.. det jag kunde ha gjort. var att andas, och tänka att okej, jag har ingen hårtork så jag sätter bara upp håret i en knut och så får det vara med det. men, där ligger problemet. jag kan inte göra det. jag går runt och är stressad dag ut och dag inför saker jag absolut inte behöver vara stressad och bitter över.

på allt det här.. har jag sådana otroliga humörsväningar, det kan gå från att allt verkligen är på topp till att allt verkligen absolut inte fungerar eller är bra. personer i min omgivning får dagligen stå ut med dessa utbrott, mina långa haranger om hur stressad jag är och hur synd det är om mig. alltså, det krävs verkligen skärpning nu! jag tycker synd om mina medmänniskor men mest synd är det om faktiskt om mig..

jag behöver en personligassistent.
tackar och bockar
H